lemonaid

Sedan blev allt sådär vemodigt och melankoliskt. Förvirrad och uppslukad av verkligheten och Strindberg med gitarr i ena och kasse i andra. Att återigen lämna det som varit hemma för att åka hem till det nya. Att krama om och sakna rättså jävla mycket. Att samtidigt vara arg på en av de tre. Att blanda sin kärlek med det stickande hatet. Att inte veta. Känna sig fram som en blind. Inte veta vad känslorna menar. Att vänta på en buss som kommer precis i tid. En buss hem till det nya.